Inrikes transporter, utsläpp av växthusgaser

Granskad: ‎den ‎14‎ ‎december‎ ‎2023

Utsläpp av växthusgaser från inrikes transporter svarar för knappt en tredjedel av Sveriges totala utsläpp. Sedan 1990 har utsläppen minskat med 28 procent. Huvuddelen av växthusgasutsläppen inom transportsektorn kommer från vägtrafiken, där utsläpp från personbilar och tunga fordon dominerar.

      Utsläppen av växthusgaser från transporter under 2022 minskade med 10 procent jämfört med 2021. Ungefär hälften av minskningen bedöms bero på att reduktionsplikten ökade mellan 2021 och 2022.

      Utsläppen från inrikes transporter 2022 var ungefär 1,5 miljoner ton lägre än utsläppsnivån 2021 och årets minskning är lika stor som minskningen under pandemiåret 2020. Under 2022 har leveranserna av bränsle på marknaden minskat kraftigt, samtidigt som trafikarbetet har ökat något.

      Ökad elektrifiering och inblandning av mer biodrivmedel har bidragit till att leveranserna av fossila drivmedel kunnat minska samtidigt som trafikarbetet ökat. Dessa faktorer kan dock inte ensamt förklara den stora minskning som skett, och det är möjligt att det även beror på att fordon som körts i Sverige tankat i något av våra grannländer. 

      Utsläppen ska enligt etappmålet för inrikes transporter (exkl. inrikes flyg) minska med minst 70 procent till 2030 jämfört 2010. Utsläppen har hittills minskat med 34 procent jämfört med 2010 och behöver fortsatt minska med knappt en miljon ton per år i snitt för att 2030-målet ska kunna nås.

      För att nå utsläppsmålet behövs ytterligare insatser för att öka andelen förnybara bränslen, ökad energieffektivitet genom omställning av fordonsparken och övergång till ett mer transporteffektivt samhälle.

      Stor utsläppsminskning från personbilar under pandemin

      Huvuddelen av växthusgaserna från transportsektorn kommer från vägtrafiken, där utsläpp från personbilar och tunga fordon dominerar.

      Utsläppen från personbilar minskade med cirka 1 miljon ton koldioxidekvivalenter under 2022 jämfört med 2021 och uppgick till 8,3 miljoner ton 2022. Trafiken har under samma period ökat något, men tack vare ökad inbladning av biodrivmedel, fortsatt energieffektivisering av fordon och en ökad elektrifiering av fordonsflottan har utsläppen inte visat samma utveckling.

      Dessa faktorer kan dock inte förklara minskningen helt och hållet utan kan även bero på att modellerna inte klarar att fånga snabba förändringar samt grannlandstankning  på grund av höga drivmedelspriser. Enligt metodriktlinjerna ska beräkningarna utgå från leveranser av drivmedel på marknaden och utsläppen bokförs därför i det land där tankningen skett. 

      Jämfört med 1990 års nivå var utsläppen från personbilar 35 procent lägre år 2022. Från 1990 och fram till 2008 ökade personbilstrafiken och låg därefter på en relativt jämn nivå fram till 2014. Trafiken har sedan dess ökat igen, fram till 2019 då trafikarbetet minskade något.

      Den ännu större minskningen av biltrafiken under 2020 berodde till stor del på pandemin, men det exakta bidraget är svårt att bedöma. Under 2021 och 2022 har trafiken återigen ökat men var fortfarande lägre jämfört med 2019.

      I takt med att alltmer biobränsle blandas in i det bränsle som tankas har utsläppen över tid inte ökat i takt med trafiken. Detta regleras bland annat genom den så kallade reduktionsplikten, vilken reglerar hur mycket biobränsle som drivmedelsbolagen behöver sälja i förhållande till fossila drivmedel. Energieffektivisering bidrar också till att minska bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp från enskilda fordon.

      Biogena koldioxidutsläpp och klimatpåverkan

      Koldioxidutsläppen för nya personbilar var i snitt 88 g/km under 2021 och minskade till 67 g/km under 2022. Andelen laddbara fordon i fordonsflottan ökar från år till år men utgör fortfarande en relativt liten del. Under 2022 stod laddbara fordon för drygt 10% av trafikarbetet från personbilar.

      Utsläppen från tunga fordon har minskat

      Trenden för växthusgaser från tunga lastbilar visar på ökande utsläpp från mitten av 1990-talet fram till den ekonomiska nedgången som inträffade kring finanskrisen 2007—2008. Utsläppen nådde sin högsta nivå år 2007, för att sedan minska under majoriteten av de efterföljande åren. Utsläppen har främst minskat till följd av att andelen förnybart bränsle ökat och för att fordonen har blivit mer energieffektiva. Under 2022 beror minskningen troligtvis också till viss del på grund av grannlandstankning. Jämfört med 2021 är utsläppsminskningen under 2022 13 procent.

      Över 95 procent av de tunga lastbilarna är dieseldrivna. För att nå klimatmålen behövs, utöver inblandningen av biobränsle och energieffektivare fordon, även smartare logistik. Möjligheterna att transportera gods med järnväg och sjöfart behöver utnyttjas på ett bättre sätt.

      Utsläppsminskningar från lätta lastbilar trots ökat trafikarbete

      Utsläppen av växthusgaser från lätta lastbilar var ungefär 1,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2022, vilket är 29 procent högre än utsläppen år 1990.

      Växthusgasutsläppen från lätta lastbilar har i stora drag ökat från 1990 till 2011, med den kraftigaste ökningen under 2000-talet. Därefter vände det och utsläppen har sedan dess visat på en svagt minskande trend. Utsläppsminskningen för lätta lastbilar beror främst på en ökad inblandning av biodrivmedel och ökad energieffektivitet i fordonen, vilket delvis är ett resultat av striktare utsläppskrav inom EU. Jämfört med 2021 har utsläppen från lätta lastbilar minskat med 13 procent.

      Knappt 90 procent av de lätta lastbilarna är dieseldrivna. För att de lätta lastbilarna ska minska utsläppen i linje med klimatmålen är en transporteffektiv logistik en viktig komponent, tillsammans med fortsatt energieffektivisering och inblandning av biodrivmedel.

      Utsläpp av växthusgaser från utrikes sjöfart och flyg

      Utsläpp från inrikes transporter består mest av koldioxid

      Växthusgasutsläppen från inrikes transporter består till största delen av koldioxid. En mindre del av utsläppen utgörs av metan. Bättre teknik för avgasrening har lett till att utsläppen av metan och kväveoxider minskat.

      Utsläppen från inrikes transporter av lustgas är små. Under en period på 1990-talet ökade utsläppen, eftersom fler personbilar då utrustades med katalysator. Men med hjälp av bättre reningsteknik har utsläppen minskat mellan 1990 och 2007. Sedan 2007 ökar transportsektorns lustgasutsläpp, främst från lastbilar och personbilar.

      Preliminär statistik för 2023 publiceras innan sommaren 2024 

      Naturvårdsverket ansvarar för att publicera Sveriges årliga officiella utsläppsstatistik som används för att följa upp klimatmålen som fastställts internationellt, inom EU och nationellt för Sverige. Preliminära utsläpp för 2023 kommer att publiceras innan sommaren 2024. Den slutgiltiga officiella statistiken för 2023 publiceras i december 2024.

      Detaljerad statistik om Sveriges växthusgasutsläpp (SCB:s statistikdatabas)

      ANSVARIG MYNDIGHET

      • Naturvårdsverket

      Läs mer

      Statistik per sektor