Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD

Inom OECD finns möjlighet att föra diskussioner om miljö och ekonomi, utan att medlemsländerna behöver binda sig formellt. Detta ger en bra grund för att gemensamt ta fram nya fakta och skapa en gemensam plattform även inom kontroversiella områden.

I OECD möts bland annat USA, Japan, Mexiko, Australien och flertalet EU-länder. Viktiga länder med snabbt växande ekonomier som Brasilien, Kina, Indien, Indonesien och Sydafrika bjuds ofta in till mötena.

Naturvårdsverket har regeringens uppdrag att svara för Sveriges medverkan i OECD:s miljöarbete. Detta görs bland annat genom att medverka i elva arbetsgrupper knutna till OECD:s miljödirektorat. Vi deltar i det miljöekonomiska arbetet liksom i OECD:s arbete med klimatfrågor, biologisk mångfald, ekosystemtjänster samt hållbar produktion och konsumtion.

Högnivå mötet i EPOC i februari 2023 handlade bland annat om grönfinansiering, omstrukturering av MDBs, blended finance, green washing, bankable projects och transition regulation. Information gavs om olika evenemang där omstrukturering av MDBs ska diskuteras. Svenskt inlägg om krav på teknisk kompetens i sammanhanget stöttades.

Samma vecka som högnivåmötet lanserades OECDs nya projekt Inclusive Forum on Carbon Mitigation Approaches (IFCMA av OECD:s generalsekreterare Mathias Cormann. IFCMA är ett 5-årigt samarbetsprojekt mellan tre OECD kommittéer. Syftet med IFCMA är att i ett brett inkluderande, även icke OECD medlemmar har bjudits in, samarbetsprojekt göra en inventering av prisbaserade och icke prisbaserade strategier för att minska klimatförändringarna och utveckla verktyg för att förbättra jämförbarheten mellan strategier för att minska klimatförändringarna, främst när det gäller deras effektivitet. Argument för att länder ska gå med är att kunna påverka hur detta ska göras, validera data och dela erfarenheter. Inte bara miljö, ekonomi och skatteexpertis utan även handel och energi kommer kopplas till projektet. 

Drygt 600 personer deltog från 103 länder och 9 internationella organisationer. Deltagande länder står tillsammans för omkring 90 procent av global BNP och 85 procent av de globala utsläppen. Mötet beslutade om mandat och styrningsarrangemang för projektet.

Den 30–31 mars 2022 träffades OECD:s medlemsstaters miljöministrar i OECD:s högkvarter i Paris Det var ett hybridmöte med möjlighet att delta via länk, vilket ett fåtal ministrar gjorde. Då senaste miljöministermötet ägde rum 2016 fanns dock ett stort behov av att träffas fysiskt vilket gjorde att de flesta ministrar var på plats. Möjligheten att lyssna i realtid på mötet utnyttjades dock av många experter, därav några från Naturvårdsverket. 

Fokus på miljöministermötet var klimat och plast, bland annat presenterades OECD:s nya rapport:

The Global Plastics Outlook (oecd.org)

Andra frågor som diskuterades var biodiversitet, handel och miljö, miljörättvisa, hälsofrågor, utmaningar med digitalisering och havsfrågor. 

En ministerdeklaration antogs i vilken ministrarna uppmanar OECD att genom sin miljöpolitiska kommitté (EPOC) utveckla arbetet inom ett antal nyckelområden, bland annat:

Uppdatering av OECD:s miljöstandarder, utarbetande av en ny rapport om världens miljötillstånd i en global miljöutsikt, en så kallad Environmental Outlook, samt arbete med de dubbla utmaningarna med den digitala övergången och netto-noll-övergången, med handel och miljö, med reformen av miljöskadliga subventioner, med miljöaspekterna av en effektiv havsförvaltning, och med att överväga en eventuell utveckling av en OECD-rådsrekommendation om plast.

Ministrarna uppmanade OECD att förstärka det befintliga arbetet på ett antal nyckelområden, bland annat:

Koldioxidprissättning, OECD:s horisontella projekt om klimat och ekonomisk motståndskraft och det internationella handlingsprogrammet för klimatfrågor (IPAC), kvalitet, täckning och samordning av miljödata, förlust av biologisk mångfald, hållbar finansiering och OECD:s engagemang i miljöanalyser tillsammans med icke-statliga organisationer, det civila samhället och den privata sektorn samt ungdomar, kvinnor, ursprungsbefolkningar, utsatta och underförsörjda samhällen.

Meeting of the Environment Policy Committee at Ministerial Level (oecd.org)

En granskning av OECD innebär att landet går igenom sitt miljöarbete och får konstruktiva synpunkter på hur detta kan bli mer effektivt i sitt arbete med att uppfylla nationella och internationella åtaganden. Det ger också en chans för det granskade landet att sprida sina goda erfarenheter. En granskning ger alltså stöd för miljöåtgärder nationellt och kan därigenom också minska miljöpåverkan över nationsgränserna.

Sverige har granskats vid tre tillfällen, 1996, 2004 och 2014. Den senaste granskningen offentliggjordes i december 2014.  OECD gav då Sverige ett 40-tal rekommendationer för att bättre uppnå miljömålen och för en effektivare miljöpolitik. Sverige har inte lämnat in någon halvtidsrapport denna gång men har nu uttryckt intresse för att genomgå en miljögranskning under 2024-2025.

Rapporten: OECD Environmental Performance Reviews: Sweden 2014

OECD Global Plastic Outlook: Economic Drivers, Environmental Impacts and Policy Options som lanserades den 22 januari i år använder data på global nivå, landnivå och sektorsnivå för att visa hur produktionen, användningen och avfallet av plast har ökat under de senaste decennierna. Den visar hur stor andel av plastavfallet som över tid återvinns, deponeras, bränns eller hamnar i floder, hav eller på andra ställen i miljön och diskuterar sätt att minska plastföroreningar. I rapporten undersöks också COVID-19-pandemins inverkan på plastkonsumtionen och genereringen av plastavfall.

OECD leder flera projekt med anknytning till klimat. Klimat har av OECD:s generalsekreterare Mathias Cormann identiferats som huvudprioritering för OECD de kommande åren och en klar ambitionshöjning har påbörjats och fortgår.  Arbetet sker genom fem delar.

Del 1 Policy pathways to net-zero, del 2 Adaptation and resilience to climate change, del tre, public and private finance investment and business action, del fyra, som går på tvärs, monitoring and measuring progress towards ambitions och slutligen del fem multilateral and multidisciplinary approaches to build co-operation and drive progress. Under dessa fem delar finns ett 100-tal projekt som involverar flera direktorat och kommittéer.

Målet är att ta fram en verktygslåda som hjälper beslutsfattare att öka motståndskraften, eller resiliensen både avseende klimat och ekonomi, att minska risken för att hamna i ett läge som är oåterkalleligt, passera en tippningspunkt (”tipping point”). Projektet kommer att undersöka närmare var dessa punkter befinner sig, synergier och målkonflikter med andra politiska mål, ge vägledning för regeringar angående samarbete, planering och finansiering. 

Miljödirektoratet har sammanställt en databas bestående av Covid-19 återhämtningsåtgärder som sannolikt kommer att påverka miljön. Syftet är att fånga betydande policys som har en tydlig negativ eller positiv effekt på miljön. Data har insamlats av OECD genom bland annat ”Energy Policy Tracker” Länder har inbjudits att uppdatera och revidera materialet. 

Frankrike initierade ett International Programme for Action on Climate (IPAC) Det låg från början ligger utanför ordinarie OECD EPOC arbetsprogram men har nu delvis inkorporerats genom att utöka projektet Building Climate and Economic Resilience in the Transition to a Low-Carbon Economy. En IPAC Dashboard presentades vi COP 26. 

 IPAC | International Programme for Action on Climate - OECD

Därutöver bedrivs klimatarbete i flera av EPOCs arbetsgrupper. De med mest klimatfokus är Working Party on Climate, Investment and Development som arbetar inom områden som miljöinvesteringar, finansiering och utvecklingspolitik. Och Climate Change Expert Group, vars mandat går ut på att utifrån UNFCCCs förhandlingsagenda ta fram analyser och underlagsmaterial kring aktuella frågor och skapa en gemensam kunskapsbas samt om möjligt samsyn. 

GS Cormann har nyligen initierat ett omfattande arbete kring Inclusive Framework on Carbon Pricing (ICPF) som syftar till en global och koordinerad ansats som säkerställer lika villkor och undviker snedvridningar av handel. Koldioxidprissättning anses vara det mest effektiva verktyget och ICPF ska bidra till bättre beslutsunderlag och stärka förutsättningarna för en globalt sammanhållen ansats för klimatåtgärder. Arbetet kommer att ledas gemensamt av klimat- och skatteexperter med deltagande från respektive departement. 

Den 25 maj 2021 blev Costa Rica, som 38:e land i organisationens 60-åriga historia officiellt en OECD medlem. Den 25 januari i år beslutade OECD:s Råd att inleda medlemsskapsprocesser med Argentina, Brasilien, Bulgarien, Kroatien, Peru och Rumänien.

Vid ministermötet 2007 beslöts att medlemskapsprocesser skulle inledas med bland andra Ryssland. År 2014 pausades anslutningsprocessen. OECD har nu beslutat att helt avsluta anslutningsprocessen.

Uttalande från OECD:s generalsekreterare (oecd.org)