Utlysning för forskning om afrikansk svinpest hos vildsvin

Granskad: ‎den ‎13‎ ‎juni‎ ‎2023

Naturvårdsverket utlyser forskningsmedel ur Viltvårdsfonden för projekt som ska utveckla vetenskapligt baserad kunskap till stöd för viltförvaltningens hantering av afrikansk svinpest (ASF) hos vildsvin i Sverige.

Forskningen kan ha relevans för den fortsatta hanteringen av utbrottet hösten 2023, men viktigt är också att förebygga utbrott, samt bygga upp kunskap och kapacitet för hantering av eventuella nya utbrott i framtiden. Hanteringen ska vara långsiktigt hållbar, såväl ekologiskt, ekonomiskt som socialt. Viltförvaltningen arbetar för att balansera målsättningarna att bevara livskraftiga vildsvinspopulationer, att främja hållbart nyttjande av vildsvin som resurs och att begränsa skador och olägenheter av vildsvin.

Naturvårdsverket välkomnar enskilda forskare eller forskargrupper att söka medel för tillämpade forskningsprojekt med naturvetenskaplig, samhällsvetenskaplig och/eller humanistisk inriktning. Projekten kan pågå 1–3 år. Den budget som maximalt kan fördelas under treårsperioden 2024–2026 är ca 11 miljoner kronor, varav 5 miljoner kronor under 2024.  

Målsättningen med utlysningen är att bevilja projekt med relevans för den inriktning och de forskningsteman som beskrivs nedan under rubrikerna inriktning respektive forskningsteman

Det går att söka medel inom två bidragsformer i ansökningsportalen PRISMA:

  • forskningsprojekt
  • kunskapssammanställning 

Sista ansökningsdag

Sista ansökningsdag är  den 3 maj 2024, kl. 14.00.

Forskningsstrategin

Ramarna för finansieringen via Viltvårdsfonden ges av en särskild forskningsstrategi som lyfter fram prioriterade forskningsområden 2021–2026. 

I strategin Wildlife, Environment and Society - Research strategy for the period 2021–2026 for the Swedish Environmental Protection Agency’s research funding from the Wildlife Management Fund presenteras ramarna för och inriktningen på utlysningen av forskningsmedel, de prioriterade forskningsområdena och bakgrunden till dessa, syftet med forskningsfinansieringen, samt principer och förutsättningar för finansieringen.

I enlighet med forskningsstrategin efterfrågar Naturvårdsverket forskning inom följande prioriterade områden i utlysningen: 

Viltbiologins och förvaltningens komplexitet

  • Flerartsförvaltning
  • Konflikt och samarbete
  • Storskaliga systemförändringar

Verktyg och praktik inom viltförvaltningen

  • Utveckling, test och kvalitetssäkring av metoder för övervakning
  • Teori och modellering
  • Värdering och förebyggande av skador
  • Effekter av förvaltningen

Utmaningarna inom respektive prioriterat forskningsområde i strategin, som delvis är överlappande, är stora och mångfacetterade, och såväl intra- som interdisciplinär forskning efterfrågas. Transdisciplinär forskning som är gränsöverskridande mellan forskarvärlden och det övriga samhället välkomnas också. Inom många identifierade forskningsområden är samarbete och samskapande initiativ mellan flera forskare/forskargrupper eller mellan forskare, viltförvaltare och andra intressenter ofta positivt för att främja både forskningens praktiska relevans, och för att forskningsresultaten snabbt ska komma till användning i viltförvaltningen. Forskning i en svensk kontext är prioriterad.

Alla typer av ansökningar skall tydligt beskriva relevans och förväntad praktisk nytta till stöd för viltförvaltningens kunskapsbehov (se rubrik Syfte och målgrupper nedan).

Två underinriktningar

I ansökningsportalen PRISMA benämns utlysningen Forskningsbidrag inom Vilt, miljö och samhälle 2024 (Viltvårdsfonden). Inriktningen benämns Vilt, miljö och samhälle. Det finns två alternativa underinriktningar som kan väljas och kryssas för i PRISMA: 1) Forskningsprojekt forskningsstrategin och 2) Kunskapssammanställning mm. I PRISMA används samma formulär för de båda underinriktningarna.

Forskningsprojekt forskningsstrategin

Inom underinriktningen Forskningsprojekt forskningsstrategin välkomnar vi såväl större som mindre projekt. Man kan söka medel för forskningsprojekt fördelat på upp till tre år (2025–2027). För flera forskningsfrågor kan det finnas behov av jämförande studier och experimentella ansatser med fältstudier i olika försöksområden som kan behöva längre tid och större budget än till exempel mer teoretiska studier och enkätstudier. För att ge en fingervisning om storleksordningen på tidigare beviljade forskningsprojekt inom Viltvårdsfonden kan nämnas att treåriga forskningsprojekt i genomsnitt erhållit cirka 3.5 miljoner kronor (inklusive indirekta kostnader) under de senaste två åren.

Kunskapssammanställning

Inom underinriktningen Kunskapssammanställning mm välkomnas olika typer av ansökningar som har forskningsanknytning och relevans för forskningsstrategin, men som inte kan sägas vara forskningsprojekt. Det kan vara ansökningar för att sammanställa och dra nya slutsatser av och förmedla befintlig vetenskaplig eller erfarenhetsbaserad kunskap till gagn för viltförvaltningen. Detta kan inbegripa allt från mindre kunskapssammanställningar eller utredningar, till större vetenskapliga synteser eller systematiska utvärderingar. Insatserna kan även inkludera workshops, arrangerandet av vetenskapliga konferenser och seminarier, eller andra former av kunskapsöverföring, förmedling av forskningsresultat eller insatser för att öka dialogen mellan forskning och förvaltning. Vidare är det möjligt att söka medel för att etablera internationella konsortier som avser att utveckla viltprojekt med finansiering från EU eller andra internationella forskningsfinansiärer. På samma sätt som i en ansökan om ett forskningsprojekt bör det till exempel i en kunskapssammanställning finnas en tydlig frågeställning som skall besvaras och utförlig metodbeskrivning. Mindre insatser bör genomföras som ettårigt projekt medan ett längre tidsperspektiv kan övervägas för större insatser, men medel kan, i likhet med vad som gäller för forskningsansökningar, sökas för som längst tre år åt gången. 

Syfte och målgrupper

Syftet med den forskning som finansieras med medel ur Viltvårdsfonden är att utveckla vetenskapligt baserad kunskap till stöd för en långsiktigt hållbar förvaltning av vilt som naturresurs. Forskningen bör särskilt inriktas mot jaktbara eller potentiellt jaktbara arter, definierat som arter som idag eller inom en snar framtid kommer att fordra åtgärder för att till exempel reglera antal, utbredning, uttag eller minska skador. Dessutom är forskning kring människans relation till viltet och själva förvaltningen av avgörande betydelse eftersom det är människan som i slutänden styr viltförvaltningens mål och medel. 

De primära målgrupperna för forskningen med stöd av Viltvårdsfonden och de resultat som genereras, är Naturvårdsverket som nationellt ansvarig myndighet för vilt och jakt, länsstyrelserna i den regionaliserade viltförvaltningen och Svenska Jägareförbundet i uppdraget att leda den praktiska jakt- och viltvården i Sverige. 

Relevansen och den praktiska nyttan för viltförvaltningen på nationell, regional och lokal nivå ska tydligt beskrivas i alla typer av ansökningar. Relevansen för eventuella andra myndigheter, naturvårdande organisationer, näringslivsorganisationer och areella näringar ska också tydliggöras.

Bakgrundsbeskrivning och lägesbild

Det första fallet av afrikansk svinpest upptäcktes i Fagersta kommun i Västmanland den 6 september 2023. Genom koordinerade insatser från inte minst Jordbruksverket, Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) och Svenska Jägareförbundet har Sverige bekämpat utbrottet. Sedan utbrottet har det, med stöd av särskilt epizootilagstiftningen, införts olika restriktioner i det drabbade området. Det har vidtagits många åtgärder med syfte för att bekämpa och utrota smittan, minska risken för spridning, och fastställa dess utbredning och omfattning.

För en aktuell lägesbild om sjukdomen och dess utveckling se löpande uppdateringar på Jordbruksverkets och SVA:s webbplatser. SVA publicerar till exempel regelbundet epidemiologiska lägesbilder. På dessa webbplatser finns också information om själva sjukdomen och hanteringen av utbrottet.

Jordbruksverket (sjv.se)

Statens Veterinärmedicinska Anstalt (sva.se)

Två bidragsformer

Naturvårdsverket har delat upp utlysningen av forskningsmedel i två bidragsformer i PRISMA:

  • Forskningsprojekt - Afrikansk svinpest
  • Kunskapssammanställning – Afrikansk svinpest

I utlysningen är ingen budget specificerad för respektive bidragsform eller för prioriterade forskningsteman, utan utlysningen omfattar en total budget som maximalt kan fördelas under treårsperioden 2024–2026.

Forskningsprojekt 

Inom ramen för bidragsformen Forskningsprojekt välkomnar vi ansökningar för både mindre och större forskningsprojekt kring afrikansk svinpest hos vildsvin. 

Forskningsmedel kan sökas för som längst tre år. 

Kunskapssammanställning

Inom ramen för bidragsformen Kunskapssammanställning välkomnas olika typer av ansökningar som har forskningsanknytning, men som inte kan sägas vara forskningsprojekt. Det kan vara ansökningar för att utvärdera, sammanställa och dra nya slutsatser av och förmedla befintlig vetenskaplig eller erfarenhetsbaserad kunskap kring afrikansk svinpest hos vildsvin till gagn för viltförvaltningen och bekämpningen av sjukdomen. Detta kan inbegripa allt från mindre kunskapssammanställningar, till större vetenskapliga synteser eller systematiska utvärderingar.

På samma sätt som i en ansökan om ett forskningsprojekt bör det i en kunskapssammanställning finnas en tydlig frågeställning som skall besvaras och utförlig metodbeskrivning. Mindre insatser bör genomföras som ettårigt projekt medan ett längre tidsperspektiv kan övervägas för större insatser, men medel kan, i likhet med vad som gäller för forskningsansökningar, sökas för som längst tre år åt gången.

Praktiska anvisningar

Behörig att söka forskningsmedel är disputerad forskare vid universitet, högskola, forskningsinstitut eller myndigheter som bedriver forskning som en del av sitt uppdrag. Huvudsökande ska vara knuten till en organisation med svenskt organisationsnummer, och organisationen ska vara godkänd av Naturvårdsverket som medelsförvaltare. Du ska vara anställd hos en godkänd medelsförvaltare när bidragsperioden börjar. Du behöver dock inte vara anställd hos en godkänd medelsförvaltare vid ansökningstillfället så länge medelsförvaltaren godkänner din ansökan i PRISMA. 

Slutrapporteringen från sökande och medsökandes tidigare projekt hos Naturvårdsverket, där projekttiden gått ut, ska normalt ha inkommit och godkänts innan ny ansökan kan beviljas. 

En ansökan som inte uppfyller de formella kraven på bland annat vem som kan söka forskningsmedel, är ofullständig, eller inkommer utanför utlysningsperioden, kan avslås av Naturvårdsverket utan föregående beredning av ansökan i Naturvårdsverkets Vetenskapliga kommitté för viltforskning (Viltkommittén). 

Alla beviljade forskningsprojekt ska bland annat ha en datahanteringsplan, kommunikationsplan, hemsida och publicera sina vetenskapliga resultat i artiklar med öppen tillgång (open access). 

Forskningen ska slutrapporteras i redovisningsmodulen i PRISMA och genom en slutrapport på svenska till Naturvårdsverket. Målsättningen är alltid att slutrapporten ska bli en publikation i Naturvårdsverkets rapportserie. Projektledaren förväntas ha dialog med viltforskningssekretariatet om slutrapporteringen i god tid innan projektet avslutas. Beviljade projekt ska normalt ha en referensgrupp eller motsvarande vars uppgift bland annat är att i dialog med projektledaren bidra till att främja att forskningsresultaten blir kända, tillgängliga och kommer till användning i viltförvaltningen. 

Forskare som beviljas medel förväntas medverka i Naturvårdsverkets årliga viltforsknings- och förvaltningskonferenser, samt avsätta resurser för kommunikation med viltförvaltningens aktörer. 

Mer information om utlysningen och praktiska anvisningar finns i Instruktioner för sökande av forskningsmedel ur viltvårdsfonden 2024 (länk)

Så söker du

Ansökan görs elektroniskt via ansökningsportalen PRISMA. Om du inte tidigare har registrerat dig måste du först skapa ett konto i portalen. Det rekommenderas starkt att hela ansökan skrivs på engelska eftersom arbetsspråket i Naturvårdsverkets Vetenskapliga kommitté för viltforskning (Viltkommittén) är engelska och eventuella ytterligare granskare anlitas på en internationell arena.

Tidplan för ansöknings- och beredningsprocess

Mars–maj 2024

  • Utlysning på Naturvårdsverkets webbplats i mars                                                 
  • Sista ansökningsdag är den 3 maj, kl. 14.00

Maj-juni 2024

  • Ansökningar granskas av vetenskaplig expertis 
  • Vetenskapliga kommittén för viltforskning granskar och bereder ansökningar och lämnar rekommendationer för beslut  
  • Naturvårdsverket fattar beslut om fördelning av forskningsmedel 
  • Sökande får besked om beslut genom PRISMA
  • Beslut om beviljade bidrag publiceras på Naturvårdsverkets webbplats 
  • Villkor för bidrag (kontrakt) skickas via PRISMA till de forskare som fått medel beviljat

Juli 2024

  • Projektstart

Ordinarie utlysning av forskningsmedel ur Viltvårdsfonden

Den ordinarie utlysningen 2024 av medel ur Viltvårdsfonden för forskningsansökningar för perioden 2025–2027 planeras öppna i mitten av juni och med sista ansökningsdag i mitten av september.

Utlysningen planeras att ha den inriktning, ramar och prioriterade forskningsområden som följer av aktuell forskningsstrategi för Viltvårdsfonden.

Wildlife, Environment and Society - Research strategy for the period 2021–2026 (pdf)

Kontakt

Anders Lundvall, forskningssekreterare på forskningsenheten
010-698 12 27
anders.lundvall@naturvardsverket.se

Hitta vidare